Jägarliv är i mitt blod

Jag har varit ute och jagat i stort sätt hela mitt liv. Det första minnet jag har av jakt är när jag är ute med pappa och farfar när jag var 5 år gammal. Vi var i farmor och farfars sommarstuga, som de hade på den tiden. Stugan låg i närheten av en stor sjö, som pappa och farfar brukade skjuta änder vid. Jag fick skjuta min första and när jag var 8 år gammal, och har sedan dess följt med min far ut på jakt lite till och från. Jag är nu snart 32 år gammal och har jagat det mesta som går att jaga här i Sverige (som också går att äta). Det är allt från stora majestätiska älgar till små men snabba vildkaniner. Har länge sagt att jägarliv finns i mitt blod och ser fram emot min nästa jakt.

Jag vet inte var denna jakt kommer att ta mig, men det har varit ett väldigt trevligt fritidsnöje ända sedan jag var liten. Det känns väldigt fridfullt på något sätt. Jag hade planerat för att detta år skulle innehålla en Islands-resa, och jaga alkor, en resa till Afrika och jaga lejon (för att hjälpa urbefolkningen där) men istället kommer det bli en jakt på hemmaplan.